En rolig historia från i fredags som ägde rum på Arken, närmare bestämt utanför herr-toaletten(att det var just där har ingen betydelse för denna historia). Jag stod och väntade på Toffe när jag såg Simon(han jobbade på Sparhallen i somras då jag jobbade där och han jobbar fortfarande kvar) så jag hälsade på honom och han stannade för att prata lite. Till saken hör att Simon har världens skönaste humor, sådär tafatt och lite orginell, men sjukt rolig. Såhär löd samtalet:

-Hur är det med dig då? Du trivs på Sparhallen? frågade jag.
-Jo, det knallar på. Nog är det väl helt okej att jobba där, det är ju ett jobb liksom, svarade Simon på sin breda åländska dialekt.
-Något nytt som hänt där som du kan berätta? Något skvaller? frågade jag lite lurigt.
-JO, OJOJOJOJOJOJ! Du skulle bara veta vad som händer på Sparis!
-Vad vad vad vad vad vad? Berätta! undrade jag nyfiket.
-Joo, nu för tiden så VÄGER man inte äggen, man DRAR dem!

Den här historien kanske kräver att man jobbar/ska ha jobbat på Sparhallen för att förstå. Eller så ska man veta att i somras då jag jobbade med att sitta i kassan på Sparhallen så vägde man alltid äggen trots att de hade en EAN-kod. Gjorde man fel och läste av EAN-koden istället så sa kassan "TUUUT" med en väldigt arg ton, vilket betydde att man hade gjort fel. Men under det senaste halvåret så har alltså utvecklingen gått framåt med raska steg på Sparhallen, då man numera DRAR äggen dvs. läser av EAN-koden(och kassan tjuter inte).