Cicci och jag
Cicci lärde jag känna under mina år i Uppsala. Två år gick vi i samma klass på GUC och hängde ihop rätt mycket under den tiden. Nu har hon ett eget företag! Kika in på hennes hemsida eller blogg och skriv en rad, vettja. Det är hon värd!
Mitt livs kärlek:
Jag älskar nya light it magazine! Digital, interaktiv och bara för iPad.
Världens mjukaste pälsansikte
I helgen lånade jag Ringo. Han är bra på att dra mig med ut på promenad. Han är bra på att väcka mig och få mig att stiga upp på morgnarna när jag helst av allt bara vill ligga kvar under täcket hela dagen. Han är bra sällskap när ingenting känns roligt.
Morgonstund
Gick en omväg via Östra hamnen idag innan jobbet. Vackert var det. Vinkade till pappa som är nere vid Sea Point och bygger också. Sen traskade jag på jobb.
How far can you zoom on that lens?
Tror inte mina ögon!
Man kan inte skriva vad som helst på internet...
..har jag lärt mig
Därför är det så tomt här.
För jag har verkligen inget bra att skriva om något. Så då låter jag hellre bli.
Jag är tyst. För det är ju så man uppför sig på internet.
Därför är det så tomt här.
För jag har verkligen inget bra att skriva om något. Så då låter jag hellre bli.
Jag är tyst. För det är ju så man uppför sig på internet.
Blundar hårt och hoppas på det bästa
Undrar hur det ska gå?
Markisproblem.jpg
Här om dagen hade vi ett allvarligt markisproblem på redaktionen.. Solen sken som aldrig förr och blänkte i datorskärmarna så att de stackars reportrarna som sitter längs den södra sidan(=merparten av redaktionen) inte såg något. Lösningen stavas "Markiser". Orangea fina markiser som gör allting på redaktionen väldigt.. Orange. Men det blänker åtminstone inte någonstans.
Det roliga med dessa markiser är att de inte tål vind. De åker upp av sig själva om vinden är för stark, vilket den var här om dagen samtidigt som solen lyste som attan.
Envist turades alla reportrar om att gå och trycka på markis "NER". Och lika envist åkte markiserna upp igen efter högst 1 min 47 sek.
Så, om du stod utanför Ålandstidningens hus på Strandgatan 16 i måndags eftermiddag så kunde skulle du ha sett dem. Markiserna. Upp, ner, upp, ner, upp, ner, upp, ner.
DET var underhållning på hög nivå det.
Det roliga med dessa markiser är att de inte tål vind. De åker upp av sig själva om vinden är för stark, vilket den var här om dagen samtidigt som solen lyste som attan.
Envist turades alla reportrar om att gå och trycka på markis "NER". Och lika envist åkte markiserna upp igen efter högst 1 min 47 sek.
Så, om du stod utanför Ålandstidningens hus på Strandgatan 16 i måndags eftermiddag så kunde skulle du ha sett dem. Markiserna. Upp, ner, upp, ner, upp, ner, upp, ner.
DET var underhållning på hög nivå det.
Tillbaka i skolbänken
I november var jag och min kollega Jacob till Stockholm på kurs. En dag varade den. Kursen alltså. Jag hade kunnat sitta där en dag till. Vi lärde oss en del nya saker och slog inte ihjäl varandra så man kan väl säga att det var en lyckad kurs.
Igår gick jag från jobbet kl 13 och på företagarskolan som ÅTC ordnar. Affärsjuridik handlade det om och Marcus Måtar höll i föreläsningen. Idag ska jag dit igen och lyssna på honom.
Han är bra på att hålla föreläsningar, Marcus. Idag ska jag öva på min koncentration och försöka att inte tappa den redan efter två timmar.
Se upp i backen
I söndags var jag ut och promenerade med Anna och Oliver. Oliver åkte pulka. Nerbäddad under filtar och täcken och kläder.
Önskar att alla dagar var som denna. Inget jobb, ingen stress.
Liz säger det bäst
Tankar inför framtiden
1. Rensa på din arbetsplats. Hitta en struktur, frigör plats, ordna mappar och papper.
2. Gör upp ett flödesschema. Vad börjar du med? Vad gör du till sist?
3. Rutiner är viktiga. Hur sent du än gick i sängs natten före eller hur mycket du än drack, gå upp varje morgon samma tid och sätt igång att jobba.
4. Kom ihåg att inte jobba mer än att du hinner träna, motionera, äta en god lunch och träffa vänner och familj.
Några tips ur boken "Fördubbla Din Omsättning" och från Liz blogg.
Thank God it's Friday!
Det har varit en lång vecka. Och denna fredag har varit lång som sju svåra nödår. Blev kvar på jobbet en extra halvtimme och blev ändå inte klar med allt. Den halvtimmen kändes extra lång eftersom jag ville ta helg redan kl 14.30.
Nu ska jag svänga ihop något gott. Kanske en paj. Och sen sleva den i mig som om det inte fanns någon morgondag.
