Om ni undrar varför det är så glest med uppdateringar här så är det för att jag inte vet vad jag ska skriva nu när jag inte kan skriva skit om Ålandstidningens fotochef längre. Han ser tydligen när jag länkar till honom.

Skitockså..

Igår var det årets hittills finaste dag.. Och jag jobbade, flängde och svettades. Vi jagade tyska turister, det var ÅM i kraftsport och fotboll som skulle fotograferas bl.a. När jag kom hem tänkte jag vila i några minuter så jag satte telefonen på ljudlös och somnade.. Vaknade 2,5 tim senare och hade tre missade samtal och ett sms. Oops! Ett av de missade samtalen var från ett nr som jag inte kände igen.. Men när jag surfade in på Ålandstidningens hemsida så såg jag detta och förstod vem det var som ringt..

Tipiskt, said Pooh.

Vardagen rusar på i en rasande takt när man jobbar. Hur ska man egentligen hinna med allting? Jobba, städa, laga mat, rida, träna, umgås.. På jobbet går allting som smort, jag trivs som fisken i vattnet även om jag tycker att vissa dagar suger.

För att nämna några saker som hänt de senaste veckorna så kan jag berätta om hammockstestet som Frippe och jag gjorde - och hur jag skrattar högt varje gång jag ser bilderna i Åland Just Nu. Tidningen ligger här bredvid mig och varje gång jag behöver muntras upp så slänger jag bara en snabb blick på bilderna.

När jag var på Andelsbankens bolagsstämma på Arken häromveckan så kommenterade en 70-80 årig gubbe min urringning: "Kan du byta urringning? Jag kan se dina tår genom den."

Förra veckan fotade jag världens(enligt mig) snyggaste kille, Magnus "Mängi" Selander. Han var trevlig och bilderna blev hur coola som helst, men när jag kom till redaktionen och skulle börja redigera så slog det mig att Anna sagt att bilderna skulle vara kvadratiska för att passa Nöjes format.. Men det ordnade sig till slut och Mängi tyckte tydligen att jag var en skön fotograf. Slutet gott, allting gott.

Ikväll har vi personalfest och förutom att vi ska vara 60-talsklädda så har jag ingen aning om vad som händer. Jättekul ska det bli, förutsatt att jag inte är för dåligt klädd och inte får följa med..

Det slog mig, häromdagen, hur glad jag är över att få jobba med Ålands bästa fotografer! Det finns inget bättre än att ha någon att bolla idéer med och ställa sina frågor till när det är något man undrar.

En av dem är Daniel Eriksson som förmodligen inte bara är Ålands bästa fotograf utan också Ålands största ego. Tur att egot har ett stort hjärta! Jag brukar kika i hans dagbok lite nu och då och tänka att jag en dag ska bli lika duktig som honom. Det är inte nog med att han jobbar på Ålandstidningen där han också är fotochef, han driver även sitt eget företag och fotograferar för bl.a. Ålandsbanken, Eckerölinjen, Paf och Vikingline.. DESSUTOM så fotograferar han mycket på sin fritid. Fattar inte hur karln orkar ibland, men hatten av för honom! Han har lärt mig mycket och jag hoppas att jag får lära mig ännu mer i framtiden!

Motljusskyddet råkade visst fastna på objektivet.. TUR att jag märkte det! För övrigt så hatar jag fotograferingar med stressade människor, krav på format, i starkt solljus, i mörka rum med videokanoner..

Bild nr 2 till min vägg. Söta fina Ludde som fyller 5 år idag. Kommer så väl ihåg när du var liten bebis.. Nu måste jag boka in en resa till IKEA för att handla ramar..