Ikväll har jag varit på en föreläsning. Harriet Jossfolk-Furu berättade om sin utbrändhet, eller utmattning som hon hellre kallade den. Hon jobbar som reporter på en lokaltidning i österbotten och sade många intressanta saker. Mycket som jag själv känner igen. För jag har nästan varit där jag också, för lite drygt ett år sedan. Jag var nog inte så illa däran om jag jämför mig med Harriet, som var sjukskriven drygt ett år innan hon gick tillbaka på jobb, jag var bara sjukskriven lite drygt en månad men ibland kan jag vara tacksam för att mina ångestanfall kom så tidigt i min karriär så att jag kan lära mig leva med dem. Om jag tänker tillbaka så var jag nog bara 19 år gammal när den började komma. Men att det var ångest förstod jag ju inte då.