Kryper ner under värmefilten och läser. Skjuter upp eventuella måsten en liiiiten stund till.

Firar ledigheten med att gå på bio(Alvin och gänget 3). Äta hallonpaj men hallonsorbet och hallonsaft framför TVn. Läsa sagor om bilar i pyjamasen, lyssna på sagoböcker, sova 11 timmar, lyssna på Eric Saade på spotify och äta våfflor med sirap och grädde till frukost.

Med Ludwig förstås.

Förra veckan åkte jag Silja Europa och fotograferade lite. Säkerhetsåtgärd nr 1: Skriv upp viktiga saker där du inte glömmer dem!

Som hyttnummer, vilket däck infon finns samt bingon, som jag skulle fotografera.


Sen tog jag en cola. När jag hade allt under kontroll.

Tomten kom med ett våffeljärn till mig. Så igår bjöd jag mig själv och mina stackars kollegor på våfflor på jobbet som tröst eftersom vi var tvungna att jobba på julen.

Den första våfflan fastnade.

Den andra också... Så jag skyller på Pirkkas våffelmix.

Ledtråd: Det är inte mitt brevinkast.

Läget är under kontroll.

Igår fick jag den här boken av Daniel. Livet i Mariehamn. Varje dag i ett år har han fotograferat åtminstone en bild om dagen, Liz har skrivit texterna och detta är den första delen.

Kan inte ge bort den i julklapp...

Om man tittar noga så ser man mitt namn. Och om man vill veta vilka bilder som jag har tagit(han har alltså inte fotograferat VARJE dag), så ska man bläddra fram till 27-28 juni.

Det roliga är.. Att jag tackat nej varje gång Daniel frågat mig om jag kunde ta en bild till hans bok. Jag tycker inte att jag har haft tid att tänka på någon annans projekt. De två bilderna som sen kom med i boken tog han från Ålandstidningens arkiv.

Och så skriver han "Tack för hjälpen".

Jo tjena. Varsågod?

Igår anlände en korg full med godis till redaktionen. Julklapp från TT spektra. Idag ser den ut som ovan - vi är alltså inte speciellt många på jobb. I de vita påsarna är det nötter.. Därför finns det så många av dem.

Tog en fin bild igårkväll. Den hamnade inte i tidningen.

Letar efter bilder till årsöversikten som ska publiceras i slutet på året och rensar bland de som ska föras över till fotoservern... Hittade den här på Ludde som jag tog när jag skulle ta en genrebild som illustrerade något med en TV. Lilla gulle.

Idag har jag druckit världens dyraste kaffe. Det kostar 150€/kg och heter Kopi Luwak. Kattdjuret luak äter kaffebär som kommer ut som kaffebönor.. Och de gör man kaffe på.

Mina utomordentligt finkänsliga smaklökar tyckte att det smakade mest kaffe. Starkt kaffe.

Ah, härligt med hjälpsamma kollegor.

Det är kallt och blött ute idag. Jag fryser. Dricker te och är blöt om fötterna. Snart ska jag cykla iväg till bussplan och ta bussen till Eckerölinjen. Ska fotografera för paf idag igen. Det ska bli jättekul, jag är lite pirrig, men det kommer att gå bra.

Känner mig ganska tillfreds med tillvaron just idag.
Vi får se om det håller i sig.

Förra veckan var jag på bio. Ensam. Tydligen Z också.

Igår var jag på Mats minnestund. Prästens ord var så fina. Han sa "Livet är ingen rättighet. Det är en gåva. Se till att ta vara på varje sekund." Samtidigt som han såg rakt in i allas hjärtan. Så många människor. Så många ledsna människor. Så många unga som inser att ingen är odödlig, däribland jag.

Idag har jag inte legat på latsidan. Varför är det just dessa dagar som alla ringer och vill småprata?

Idag kl 08:15 befann jag mig här.

Och sen har jag bråkat med det här.

Bland annat...

Igår kl 10.00 var det vackert ute i Finström.

I slutet av mars begav jag mig ut på äventyr. Efter en lång resa kantad av fyllon, varning för barn, kryssningsfärjor, tåg och förseningar så kom jag äntligen fram. Till Oslo. Till Anna och Lukas. På morgonen åt jag och Anna frukost, Lukas hade farit på jobb.

Sen gick vi ut i solen och tog spårvagnen...

..till Vigelandsparken!

Såg Sinnataggen och ångrar mig att jag inte fotograferade mer, för det var vackert där i parken.

Sen promenerade vi till Operahuset och gick upp på taket!

Det var häftigt, och fint väder var det också!

Vi fikade på Bagel & Juice.

Anna njöt i vårsolen som sken på oss genom fönstret.

På kvällen åt vi middag på Friday's och sen åkte jag hem med Lukas i hans bil morgonen efter. Det var en kort med bra resa. Tyckte om Oslo.

En gång sov Ludde hos mig i stan. Vi hyrde Alvin och gänget och åt plättar till frukost.

Ikväll när jag fotograferade innebandy så placerade jag mig strategiskt mitt i mellan de två planerna där de två matcherna spelades samtidigt. Och, så står jag där, nära sargen och väntar på rätt tillfälle med mitt vindvinkelobjektiv när bollen kommer studsandes mot mitt håll. Och efter den kommer två vuxna, svettiga, håriga karlar galopperandes i snabb takt. Bollen studsar mot sargen som jag står en halv meter från. De två stridande gubbarna är tätt efter. De frustar och knuffas och det stänker svett om dem, så i blotta förskräckelsen så backar jag bakåt några steg för att inte få varken boll eller innebandyklubba mitt i plytet. De kommer närmare, så jag backar ett steg till. Snubblar på något. Sargen. Till den andra planen. Det faller som ett korthus längs hela långsidan och jag sätter mig med arslet först på boll och klubbor. Mitt i en annan närkamp i matchen bredvid. Det enda jag minns är tystnaden. Ack, den tystnaden.

Eller.. Nä. Det har aldrig hänt men jag funderar på det lika mycket varje gång jag fotograferar innebandy. Det värsta missödet som kunde ha inträffat ikväll var om jag hade blivit skjuten i huvudet med en innebandyboll som gick förbi mål. Men. Smidig som man är så duckar man och undviker sådana missöden med lite tur(okej, kanske en hel del tur). Snirklar vidare, låtsas som om det var av ren skicklighet jag undvek en blåtira och visslar som om inget har hänt. Som på film.